E vecka 20-25
| Vecka 21 23 juni 2002, söndag Johan har nu ett par gånger känt när det sparkar inne i magen. Första gången såg han så glad ut att han sken mer än solen själv. Men han verkar ha en otroligt lugnande inverkan på bebisen för den blir alldeles lugn och stilla när han kommer med sin hand. Skillnad det från annars då det kan faras runt hur mycket som helst. Jag tror att det är en liten fotbollsspelare där inne för när jag tittade på VM-matchen Sverige – Senegal hoppade det runt mer och mer desto mer spännande det blev, jag tror att bebisen övade på bicykletas. Har väl ärvt sin pappas gener antar jag. Man ser ibland hur magen hoppar när det sparkar, skulle kunna ligga i timmar och bara titta på magen. Den är fortfarande inte stor, kan ha flera vanliga byxor och har inte behövt köpa mammakläder. Tror att jag gått upp kanske 2-3 kilo men jag har ingen våg så jag vet faktiskt inte. |
|
| Vecka 22 27 juni 2002, torsdag Andra besöket hos MVC. Helt meningslöst. Fick frågan om jag mådde bra och det gör jag ju förutom att jag blivit lite trött igen och sedan var det bra med det. Ingen vägning, mätning av blodvärden eller något. Fick en kopia av journalen och sedan var det bra med det. Kändes inte så kul, hade hoppats att få höra hjärtljuden, Johan har ju inte fått göra det. Har fått ett nytt sug efter söta, feta saker. Bäst är Jacky vaniljpudding med sin dallrande konsistens. Även glass är tillbaka bland favoriterna. Men bäst av allt är givetvis fortfarande jordgubbarna, äter en liter om dagen. Hälften till frukost med mjölk och flingor och resten på kvällen. Har så gjort några veckor nu. Suget efter surt jag tidigare haft har ebbat ut. Men jag är sugen för det mesta och rejält hungrig. Aptiten är på topp kan man säga. Som störst är den vid nio på kvällen men då försöker jag käka fruktsallad med massa melon och jordgubbar istället för glass och kakor, annars sväller man väl upp som en ballong. |
|
| Vecka 23 4 juli 2002, torsdag Tiden går så långsamt. Är i vecka 23. Över halva tiden har gått men tiden framåt känns oändligt. Tycker inte att jag gör annat än att räkna hur många veckor och månader som gått och hur många veckor och månader som är kvar. Ibland tänker jag så mycket på det att jag blir alldeles förvirrad och inte själv vet i vilken vecka jag faktiskt är eftersom jag rör till det så med allt räknande. Längtar så till november då jag skall få träffa vår lilla skatt…men november är världens ände. 9 juli 2002, tisdag Johan är i hos sina föräldrar och i förra veckan var han i Varberg och i nästa är det Gothia Cup (han jobbar som skolvärd). Längtar så att jag klättrar på väggarna för ju mer magen växer desto större blir mitt närhetsbehov. Vill ha Johan hos mig jämt. Det är ett märkligt beteende, får liksom tygla mig för att inte visa hur det känns. Johan har nu när magen faktiskt börjat puta ut blivit hemskt förtjust och klappar på den och pratar med den. Men han har samma lugnande inverkan som vanligt, det blir kolugnt när han kommer trots att det strax innan och strax efter stojas runt. Annars pratar jag lite med bebisen mest då och då. Han/hon kan ju nu höra vad vi säger och eftersom jag är en sådan pratkvarn är det lika bra att den väljer sig. Har spelat Kristina från Duvemåla för den också och det verkade gå hem. Johan spelade Neil Young och då var det discodans i magen så det var nog ännu bättre. Johan pratar också med bebisen men verkar ha fått för sig att min navel är någon slags tratt in för han pratar rätt in i den. ”Hallå det är pappa som pratar”… Vi har dock inget arbetsnamn på bebisen utan det blir mest att vi kallar den han (eftersom vi tror det är en pojke). Jag växlar lite när jag pratar med den men det är mest ”lilla vän” eller ”älsklingen”. |
|
| Vecka 24 14 juli 2002, söndag Nu finns inga fina jordgubbar att köpa längre. Hur skall jag klara mig? Nu när det är ganska lugnt på jobbet har jag surfat runt en lite grann och tittat på forum för gravida. Där kan man verkligen få svar på det mesta och tala med andra som är precis som en själv. Underbart skönt. En trygghet helt klart. Och intressant är det. Har nu av dessa chatter förstått att det är svårt att hitta en bra begagnad barnvagn och att nya barnvagnar är svindyra och måste köpas snart om vi skall hinna få den till november. Skall ta upp det med Johan nästa vecka så får vi se hur vi gör. Men man måste uppenbarligen börja agera. Apropå att vara sent ute så var jag inne på nätet och letade efter någon trevlig mamma gympa, vattengymnastik eller avslappning för gravida. Men allt är ju fulltecknat! Hela hösten! Skulle verkligen vilja gå någon avslappningskurs eller så inför förlossningen. Det skall visst göra det lättare att både föda och hantera smärta om man kan konsten att slappna av. Hittar jag inget får jag väl be Johans mamma som är lite av en ”häxa” (i ordets positiva bemärkelse) lära mig lite. Hon håller ju på med avslappning, healing, Aloe-Vera och gud vet vad. |
|
| Vecka 25 23 juli 2002, tisdag Sista dagen på den 25:e veckan. Juli har gått så fort. Mår oförskämt bra. Har en nerv i ljumsken som hamnar i kläm ibland och det känns som om någon sticker en kniv i en men annars så är allt tipp topp. Har inte ens ont av värmen som varit. Njuter dessutom av att jag, som brukar ha en isbit till nästipp, nu nästan aldrig fryser. Hemma går jag omkring i trosor och en t-shirt och njuter av att inte behöva bylsa på mig. Underbart. Det här med graviditetshormoner är ett kapitel för sig. Tycker alla skriver om hur hispiga de var i början av graviditeten men då var jag kolugn. Ingen ilska eller gråtattacker. Men nu! Stackars Johan, vad han får stå ut med mycket. I lördags skulle vi på fest och jag blev lite smågrinig (minns inte varför, tror att det var för att ingen tröja ville sitta snyggt över mammabyxorna) och sedan när vi var på väg dit fick jag världens gråtanfall. Varför? Inte en aning, vi skulle ju iväg och ha kul. Blir tokig på mig själv. Har börjat fundera lite hur vi skall få in en barnsäng i sovrummet. Kom fram till att vi nog får göra om lite igen. Bara ett år sedan sist, men då hade vi ju inte planerat tillökning. Och sedan har jag funderat lite över om jag skall slänga ut tvättmaskinen (som inte funkat sedan vi fick den för tre år sedan, packningarna behöver bytas och jag vet inte om jag riktigt litar på den. Vill ju inte att den plötsligt skall bli strömförande) och sätta in ett skötbord istället. För att inte tala om alla icke-barnvänliga saker vi har i lägenheten. Terpentin och målarfärg i en korg på golvet, knivar hängande på magnetlist i höfthöjd, inga barnspärrar. Mycket att tänka på. Är väl på väg att börja ”boa” eftersom dessa tankar dyker upp. Skall bli mysigt att pyssla lite med det i höst. Annars sparkar bebisen på därinne så att jag känner att den finns där. Det är en livfull liten krabat som för tillfället verkar ha fått en ny hobby i att hoppa på mammas urinblåsa. Inte så behagligt men jag njuter av varje puff. Det ger en känsla av närhet. Varje kväll smörjer jag magen ömsom med Olive Butter och ömsom med Mandelolja. Vet att det säkert inte hjälper mot strior men man får ju i alla fall ge det ett försök. Dessutom känns det skönt att klappa magen lite. Magen är inte så värst stor ännu, mätte runt om på tjockaste stället och då var det 93 cm, en stor del av det utgjordes väl säkert av mina breda höfter. Men den är vacker att titta på. |
Kommentarer
Trackback
